Summa sidvisningar

fredag 30 mars 2012

Under 70 kg

Kunde inte låta bli.
Ställde mig på vågen och den stannade på 69.5 kg inte klokt.
Skriver inte ner det utan inväntar tills det stannar där på min vägdag.
Men jag trodde aldrig att jag skulle klara att komma ner under 70 och nu är det på gång. Ni ser jag vågar inte ens lita på att jag skall stanna där utan skriver att jag inväntar att det är på gång trots att det är siffran på vågen idag.

måndag 26 mars 2012

500 g kvar

Då var det väg och mät dag igen och vågen stannade på 70,5 kg. Helt otroligt. Jag trodde att jag stannat men skulle ju vilja hamna under 70 kg men nu är det bara 500 g kvar.Det minns jag inte när jag vägde det senast.

Mätningen hann jag inte innan jag skulle iväg och jobba men tror inte att det ändrat sig så mycket. Däremot upptäckte jag i helgen när jag durchade att huden mellan benen inte riktigt har hängt med. Det kan bli jobbigt till sommarne när det blir varmt men kan ochså vara det som gör att jag kan få igenom en operation för att ta bort överskottshud. är mest chockerande för mig är att det bara saknas 500g för att jag skall hamna under 70 kg. WOW

måndag 19 mars 2012

Kör jämförelse

Var föresten även på en kör i helgen. Roade mig med att försöka hitta någon som var i min storlek.
Jag har ju så svårt med kroppsuppfattning.
Vet ju inte hur jag ser ut längre.
Nu hade jag chansen med en hel kör framför mig.

Tillsist hittade jag en dam som jag tycke såg ut som jag känner mig.
Kolla sa jag till maken är det inte ungefär så jag ser ut nu?
Nej snarare som hon två steg till höger sa han och jag tittar på en för mig pinnsmal dam som knappast hade tio kilos övervikt.
För det är ju ändå vad jag har om man skall hårddra.
Jag är 156 och väger ca 70 vilket gör att jag skulle kuna gå ner till 60 utan att få problem. Alltså 10 kilo över.

Så jag tror honom inte. Vet inte om det är min kroppsuppfattning det är fel på eller om han ser mig mindre än jag är bara för att han är van att se mig större. Vi kan ju ha rätt båda två på så vis.

Påsar på låren

För ett tag sedan (innen förra helgen) var jag på begravning. Då upptäckte jag att de svarta byxorna jag plockat ut och som låg i garderoben började bli stora.
Jag har använt 3-4 par som gått runt så de andra ligger där de ligger i garderoben.

Jag fick prova igenom hela högen igen.
Och visst var det ett gäng som jag fick plocka ur.
De hade blivit för stora och satt som påsar på låren.

Fick plocka fram nästa storlek.
Den sista jag haft sparad.
Längre än så höll inte mitt hopp för att gå ner.
Jag trodde inte att jag skulle minska mer än till den storleken. Vi får väl se hur det blir men nu har jag byxor som passar igen.

I dag stannade vågen på 71,5 men igår var jag nere på 70 så det är nog något kilo kvar som jag kan klämma. Måtten är desamma som de varit ett tag.

Jag har ju sagt att jag är nöjd om jag kommer ner till 70 och jag är nöjd men det skulle vara kul att hamna under 70 strecket innan jag stannar. Vi får väl se hur det går

onsdag 7 mars 2012

Inte stor längre

Den här veckan har jag glömt av att både väga och mäta mig men jag gissar att jag står kvar på samma ställe på vågen som tidigare.
Det känns däremot som jag börjar gå ihop lite i kroppen.
Jag får plötsligt på mig min förlovningsring.
För första gången på 11 år.

I helgen var jag hos en kompis och vi kom in på vikt m.m.
Jag har aldrig sett henne som särskillt stor möjligen lite mullig till och från då hon också går lite upp och ner.

Nu visade det sig att jag vägde mindre än hon 6 kilo mindre.
Var något chockad.
Jag har liksom ingen självbild eller uppfattning om hur jag ser ut.
Det är ju inge tävling om vem som väger minst eller gått ner mest men jag var chockad över att inse att jag måste vara mindre än henne som jag aldrig upplevt som stor med andra ord kan ju inte heller jag vara stor längre.
Undrar hur länge det kommer ta innan jag inser det på riktigt.