Summa sidvisningar

måndag 26 december 2011

Något glittrigt.

Då har det varit jul vilket normalt betyder ett par kilo upp.
Men inte nu.
När jag ställde mig på vågen igår bara för att kolla hur mycket jag "gått upp" så visade den 71 kg men idag var det 72. Det innebär ju 1/2 kg denna veckan också.
Träffade ju släkten, över helgen, som inte sett mig på ett tag och några på ett väldigt långt tag. En kände knappt igen mig.
Det kändes kul.

Har upptäckt att jag får ekipera mig.
Jag har inget snyggt att ta på till nyår, helst något glittrigt. Hade massor av sådanna som jag fick rata för ett tag sedan. Jag fick ju fram alla klänningar men de är långa eller somriga så nu blir det mellandagsrea. Sparade mina presentkort från fördelsedagen så nu skall jag åka in och shoppa.

måndag 19 december 2011

Saktare i slutet

Då var det väg och mät dag igen och nu stod det still. Vågen har blinkat lite på 72 men stannade på 72,5 kg.
Jag hade räknat med att går ner till runt 70 kg och dit är det bara 2,5 kg och det går ju inte lika fort i slutet.
Alla mått var de samma de också utom på låren där jag minskat lite.
Men jag känner mig så snygg i mina storlek 42 kläder.
Man kan ändå fortsätta att gå ner under 1 år och det jar bara gått 7 månader än så det skall bli spännande att se vart jag landar. Så smal somjag är nu har jag inte varit sedan någon gång i början av 80-talet.

måndag 12 december 2011

Sköna underkläder

Då var det väg och mät dags igen och visst ett halt kilo ner. 72 kg.
Jag börjar sakta med säkert vänja mig vid att jag numera väger runt 70 inte närmare 100 som det var tidigare.
Allt blir så mycket lättare att röra sig, börja sig, knyta skorna, plocka upp saker från golvet, det är ju inget i vägen.
Alla underkläder har blivit för stora och jag som varit med i en klubb med underkläder som är så sköna. Problemet är att de inte har mindre storlekar i BHár. Funderar på att sy om dem de är för stora runt om liksom. Har tittat efter något liknande för att köpa nytt men inte hittat.

måndag 5 december 2011

Storlek 42

Då var det väg och mät dags igen och tröskeln då jag stått still är passerad och vågen stannade på 73. Den blinkade faktiskt till på 72,5 kg men stannade på 73. Men jag är fortfaraden lite chockad, jag är under 75.

I helgen skulle vi på julbord.
Då det var dags att ta på sig upptäckte jag en fläck på de byxor jag tänkt ha.
Innan sommaren provade jag ju igenom alla byxor och tog fram de jag kunde ha. De blev liggande över sommaren eftersom jag mest gick i shorts.
Efter sommaren upptäckte jag att jag redan tappat så mycket att alla byxor jag tagit fram var för stora.
Det blev till att ta fram nästa storlek.
De har funkat i midjan men har blivit rätt stora i låren.
Jag har sytt in något par och lagt en hög vid symaskinen som skulle sys in nu i veckan.
I helgen då jag inte kunde ha de jag tänkt fick jag för mig i paniken att testa några ur storleken under som bara ligger där och väntar. Storlek 42. Magiskt om jag kommer i dem.
Tog på mig det första paret och de satt som hand i handske. Testade ett par till och ett par till. De satt. Det var bara att ta högen som låg på hyllan för att sys om och byta till nästa storlek.
I stället för att lägga tid på dem ger jag dem till second hand och tar min nya storlek i besittning.
Storlek 42 fatta.
Nej, jag gör det inte.
Högen har legat dä över 11 år.
Tur att jag bara sparat sånna som inte blir omoderna.
Tänk att jag inte gett upp, gjort mig av med dem utan fortsatt att hoppas,
och nu är jag där.

måndag 28 november 2011

Jag tror, jag tror

Då var det väg och mät dag igen och vågen stannade på 74 kg.
Jag får erkänna att jag ställde mig på den igår också och då stod den på 73.
Men jag väger och mäter mig på måndagar och dagens slutnotering hamnade ändå på 74. Rätt skall vara rätt.

Nu då det är vinter så har man ju långärmat på sig och det är lite lättare att ha på mig mina avklippta strumpor på armarna. Jag tror, jag tror att det hjälper. Vet inte om det är anledning men som sagt jag tror.
Måttet på överarmarna där jag har det var minus 1 cm på en vecka.
Inte dåligt.

Det går sakta med säkert neråt och inte märker jag mycket av det. Jo frukostarna är inte vad de har varit. Förut var jag noga med och älskade frukost men nu mår jag lite illa. Jag får ta ett eller två knäckebröd och sedan äta efter någon timme.
Sedan är det håret. Det skall vi bara inte prata om.
Det hänger, är livlöst och ser flôtigt ut fastän det är nytvättat. Det är stripor åt alla håll och jag ser ut som om jag inte duschat på flera dagar. Men det går väl över.
Min kollega sa när jag beklagade mig häromdagen, att jag ju alltid kunde skaffa peruk. Men det kan jag inte tänka mig. Jag inbillar mig att det blir varmt och killas. Nej det är nog bara att rida ut stormen.
Men som sagt annars mår jag som en prinsessa. Det känns som om jag lever som vanligt men går ändå ner. Det känns som om jag äter jämt men det är väl för att jag föut kunde gå en hel dag utan att äta och nu äter jag typ var fjärde timmer.

Varför gjorde jag inte det här för länge sedan.

måndag 21 november 2011

Önskelista till tomten

Då var det ner igen.
Idag stod vågen på 74,5 kg.Det går långsammare men 0,5 kg är bättre än inget.
Sedan hade jag ju kalas i helgen och har ätit både gott och onödigt.
Jag får väl försvara mig med att jag buggade av mig lite. Det kanske var det där halvkilot.
Måtten var som vanligt.

Såg en lite rolig sak på facebook.
Önskelistan till tomten.
Jag önskar mig ett fett bankkonto och en smalare kropp och snälla tomten blanda bara inte ihop dem som du gjorde förra året...

onsdag 16 november 2011

Avsats

Då står jag på en avsats igen.
Ingen nergång denna veckan.
Inte ens mått mässigt.
Jag tror ändå att jag kommer att hamna någonstans runt 70 kg och dit är det bara 5 kg. Jag börjar ändå inse att jag faktiskt gått ner ca 25 kg. Sanslöst.

söndag 13 november 2011

Garderobs fynd

Idag har jag fyndat i min egen garderob.
Jag har precis som säkert många av er sparat favorit plagg därföra att man hoppats på att man en dag skall växa i dem igen. DVS går ner så mycekt att man kan ha dem igen.
Idag fick jag för mig att gå igenom garderoben.
Byxor och tröjor har jag gått igenom och även vinterkläder men nu var det dags för klänningar och kjolar. Eftersom jag fyllt skall det ju bli fest och jag måste ju veta om jag hade något att ta på mig så att jag inte står där i sista sekund.
Ni känner säkert igen det.
Man provar plagg efter plagg och inget passar. För litet eller sitter som ett tält.
Nu tänkte jag att det var dags, mest för att rensa ur det som var för stort men sedan fick jag för mig att börja prova lite annat.
Döm om min förvåning när plagg efter plagg passade.
Jag tog på mig och fick på det gick in i nästa rum där jag hade helkroppsspegel och kollade och det satt inte som korvskinn. De satt bra. En gillande blick, en grimage av förvåning och sedan in och satte på mig nästa plagg.
Klänning efter klänning, skjortor och kjolar.
Jag var helt chockad.
Jag har bott här i 11 år och jag har inte rört kläderna sedan jag flyttade hit.
En del hade hängt så länge att de nästan fastnade på galgen som en skinkjol som jag sytt själv.
Man kan ju undra varför jag sparat dem så länge men hoppet är det sista som överger mäniskan.
Sedan var det en hel del handsydda saker som en kompis sytt åt mig.
Vi hittade ett bra mönster för typ 15 år sedan och hon sydde väl en 5-10 klänningar av samma mönster som gjordes om till olika modeller.
Jag älskade dem och har inte haft hjärta att göra mig av med dem.

Nu är jag glad att jag valt att spara dem. jag skulle kunna gå finklädd 7 dagar i veckan om jag vill.

Handla om att fynda hos sig själv.

onsdag 9 november 2011

Vilken födelsedags present

Jag har börjat jobba och då på ett nytt jobb. De värsta dagarna, längsta är mån-onsdag så jag har inte den tiden jag behöver för att blogga på måndagar som var min intention.
Men väger och mäter har jag lyckats hinna med.
I veckan är det då dags att lägga till med en fisk till.
Vågen stod på 75kg.
Häftigt, jag fyllde igår, 50 år.
Inte klokt.
Jag tycker att det är häftigt att jag är så "gammal", inget jag skäms för eller försöker undanhålla alls. Jag tycker att det är lite roligt och hitta gråa hårstrån.Ett bevis för att man varit med lite i livet.

Men att jag dagen innan jag fyllde 50 år skulle nå den dröm vikt jag satt upp i huvudet eftersom jag inte trodde att jag skulle komma ner mer, det är mer otroligt.

Föresten har jag glömt att berätta att jag fick veta under återbesöket, något jag inte vetat innan.

Man skall passa på att gå NER så mycket man kan då man ändå rasar, så att säga, därför att den dagen man stannar kommer man att gå UPP några kilon innan man stannar ordentligt.
Det var nytt.
Vill jag alltså väga 70 behöver jag gå ner lite mer än 70 eftersom jag kommer att gå upp lite. Därför är det bra att anstränga sig lite mer nu då man har nergången lite gratis. För har jag väl stannat får jag jobba lika hårt som förr för att gå ner mer.
Det är anledningen till att de peppar så att gå ner nu då man ändå håller på, och kanske särskilt anstränga sig lite extra på slutet.

måndag 31 oktober 2011

Halvårskontroll

Då är det dags för halvårs kontroll.
Tänk att det är så länge sedan redan.
Men idag stod vågen på 77,5 alltså mer än sist trots att det gått två veckor.
Vet inte varför men jag får väl säga som de som börjar träna ... jag bygger väl myuskler.
Önskar det vore sant men det är det inte.

I huvudet väger jag fortfarade över 80 närmare bestämt 83. Vet inte varför huvudet hakat upp sig just där men så är det.
Frågar någon så talar jag om att jag gått ner 23 kilo och nu väger 83 sedan kommer jag på mig själv att det var 76 och bara 1 kg kvar tills 75 som jag alltid haft som mitt mål då jag bantat.
Ok jag kan tänka mig att gå ner till 70 men skulle vara nöjd med 75.
Nu är jag inte nöjd med 76 och tror att jag väger 10 kilo mer. Märkligt.

Får se om jag får några goda råd av sköterskorna därnere.
Tabben är att jag skulle tagit en massa prover för en vecka sedan och fullständigt missat det. Det har varit helt kaotiskt de senaste tre veckorna så jag har helt enklet glömt det.
Hoppas att jag kan göra det därnere om jag kommer lite tidigare. Skall ringa och kolla.

torsdag 27 oktober 2011

v 43

Det har varit så fullt upp att vare sig hunnit väga eller mäta mig.
I måndags började jag på ett nytt jobb och i fredags slutde jag förra. Tisdagen var jag i Stockholm så det blev inte vägt eller mätt då heller.
tror i vilket fall inte att jag gått ner något utan står nog still. Det är slutsatsen jag drar när jag ändå ställt mig på vågen fel tid och med kläder.
Får återkomma nästa vecka.
Nästa vecka skall jag dessutom på halvårskontroll. Kul

torsdag 20 oktober 2011

Lite nya kort

Här kommer lite nytagna kort. Lade ju ut på min blus men här är lite jämför bilder.
vill ni se hur jag såg ut inna så klicka här http://min-vikt-resa-ner.blogspot.com/2011/04/fore-kort.html

M som i medium

Har inte hunnit skriva något men i måndags stod vågen på 76. Inte klokt jag får fortfaraden för mig att det var 86.
Såg blusar på rean i en affär. Tittade lite och hittade en fin. Köpte en M och den satt perfekt. Kom på att jag nog inte är tjockis längre utan bara lite smårund. Vad lycklig jag blir....
Nästa vecka är det dags för halvårskontroll på sjukhuset så då blir det resa til Carlanderska i Göteborg.

torsdag 13 oktober 2011

XL nej M

Igår var jag på torget där var det torgmarken. Jag hittade en jättefin blus för 60 kr. försäljaren kom fram och jag passade på att fråga om storlken som jag inte hittade.
Den är smal/medium så den kan du ha säger han. Jag stirrade på honom som om han var korkad och hade på läppen :men hallå jag brukar ha XL man hann bita mig i läppen som sagt. Jag höll upp den över magen och det såga faktiskt ut som om den skulle gå på. Jag köpte den.
hem och provade och den passade perfekt. Så fin.

tisdag 11 oktober 2011

Två kilo kvar till nästa delmål

I måndags stod vågen på 77.
Som sagt jag har svårt att tro det.
Jag har haft mina egna små delmål men de har passerats utan jag egentligen har märkt det.
Det första var ju att ta mig under 90 strecket.
Sedan var det 85 men det passerade jag utan att jag egentligen reagerade över det, sedan var det att ta mig under 80 och nu fattar jag inte att jag är där.
Nu väger jag 77 och har bara 2 kg till mitt nästa delmål 75.
Så lite har jag aldrig vägt, höll jag på att säga men det stämmer ju inte, men jag minns inte när det var.
Hela tiden har jag sagt att jag skulle vara nöjd om jag gick ner till 70 och dit är det "bara" 7 kg.
Förr i världen skulle det vara omöjligt men nu ser jag att det faktiskt finns en chans.
Som sagt om man räkar 75 % av den tidigare övervikten som man brukar rasa av sig självt så är det där jag kommer att hamna. Får se om jag är nöjd när jag kommer dit eller om jag då vill ner mer och får anstränga mig lite.
Det enda konstiga är att jag fortfarande inte kan ha mina vigselringar. Jag vägde typ 85-88 när jag gifte mig och nu väger jag ju mindre så det borde gå men icke.

torsdag 6 oktober 2011

Huvudet hänger inte med

Har inte vant mig vid att jag gått ner så pass mycket än. I huvudet står jag åtminstonde på över 80 kg inte 77,5 kg som i måndags.
Är ofta tvungen att gå tillbaka flera gången under dagen och kolla att jag sett rätt.
Det måste ju ha varit 87,5kg... nej den stod kvar på 77,5kg.
Helt sanslöst.

måndag 26 september 2011

Min viktnedgångs lista

Tycker inte att det händer så mycket men det är tur att jag har min lista där jag skriver vikt och mått varje måndag. Det blir lie tydligare då.
Jag började "flyta" två veckor inna operationen. därför börjar min lista där.
d 25 apr 99,5 kg
d 2 maj 96,5
d 9 maj 94,5
d 16 maj 92,5
d 23 maj 91,5
d 30 maj 98,5
d 7 juni 90,5
d 13 juni 89,5
d 20 juni 88,0
d 27 juni 87,0
d 4 juli 86,0
d 11 juli 86,5
d 18 juli 84,5
d 25 juli 83,0
d 1 aug 83,0
d 8 aug 82,5
d 15 aug 82,5
d 22 aug 81,5
d 29 aug 80,0
d 5 sept 79,5
d 12 sept 79,0
d 19 sept 78,5
d 26 sept 78,0
Jag har stått still två gånger men sedan går det sakta men säkert nedåt igen.

lördag 17 september 2011

Står still

Skrev inget förra måndagen men det har inget hänt.
Jag står still.
Känner mig ändå smal som gått ner 21,5 kg så jag funderar inte så mycket på det. Sedan kommer jag väl börja gå ner igen tror inte att det stoppar här.

Det sägs ju att man droppar ca 75% av övervikten av sig självt. Jag är 156 cm lång och vägde 99,5. Enligt en sida jag var in på skall jag väga mellan 43-61 kg. Säg för enkelhetens skull 60 kg. Jag hade alltså en övervikt på 39 kg. 75% av 39 kg är 29,25 kg. Alltså borde jag gå ner iallfall ca 10 kg till.
Sedan går det inte så fort för jag motionerar inte och jag avslår inte ifrån sådant som är gott. Jag väljer heller inte lätt produkter.

måndag 5 september 2011

Under 80

Jippie idag stannade vågens siffror på 79 kg. Jag är helt chockad under 80 strecket. Det var över 20 år sedan sist.
Jag är så chåklad chåklad
skämt åsido
Jag fattar det inte riktigt.
Det fortsätter nedåt med ca 1 kg i veckan och jag är fullkomligt nöjd med det.
Det blev en fick till att mata. Byter färg på dem för att markera extra.

måndag 29 augusti 2011

-1 kg i veckan

Då var det dags för vägning igen.
Vågen stannade på 80 kg. DVS 19,5 kg ner.
Helt otroligt.
Nästa vecka kommer jag alltså gå under 80 stecket. Det är inte klokt.
Jag mår bra och jag äter vad jag vill när jag vill och ändå går det stadigt neråt. Det är 19 veckor sedan jag började flyta så det blir ca 1 kg i veckan. Helt OK det hade jag ju inte klarat utan operationen.

lördag 27 augusti 2011

Värmeplitor

Härom dagen hade jag på mig kjol och plötsligt slog det mig jag hade inte fått skavsår mellan låren. Inga värmeplitor och ingen skavd hud. Det minns jag inte när det var så sist.
Varenda sommar har det varit främsta anledningen till att jag har valt bort kjol eller klänning. Men nu står jag inför att aldrig mera värmeutslag mellan låren. Vilken känsla.

Vågen blinkade på 80,5 i morses så det är 19 kilo nu. Det känns ofattbart. Det känns så lätt även om jag vet att jag inte klarat det på egen hadn. Jg äter och har inte ont av operationen på något vis och ändå rasar kilona av utan att jag gör någpot alls. Varför gjorde jag inte det här för 7 år sedan???
då var jag ju på sjukhuset men läkaren skrämde ju upp mig och menade att jag visat att jag kunde banta själv så de planerna lades ner.

tisdag 23 augusti 2011

Siffror jag inte sett på länge

Då var det ett kilo ner igen Vågen stannade på 81.
De siffrorna har jag inte sett på vågen på länge kom jag på.

Innan sommaren provade jag igenom hela garderoben och plockade ur allt som var för stort. Jag hittade massa byxor jag inte hade kunnat ha på länge och lade fram dem.
Nu har jag gått i schorts hela sommaren.
I helgen åkte vi bort och jag hade med ett par långbyxor. När jag tog på dem var de för stora. Jag fick sy in dem det var ju tidigare favoriter. Nu var de smutsiga och jag skulle ta fram ett par till. Hel den högen jag tog fram innan sommaren var för stora.
Jag fick plocka fram nästa storlek.
Jag kom i st 44.
Det vet jag inte när jag kunde ha sist.

Mötte igår en mamma till en klasskompis till sonen. Hon sa :nej men nu tror jag hon försvinner alldeles.
18,5 kg minus. Det hade jag aldrig klarat själv.

torsdag 18 augusti 2011

Tandläkaren

Igår var jag hos tandläkaren.
Jag berättade att jag hade ont i en tand och att jag blödde mycket ur tandköttet.
Han kollade och sa datt det inte var något han reagerade förutom att tanden jag hde ont i hade gått i tre bitar så han gissade på att det tvar den som orsakade blödningarna.
Han fick plocka ut den.
Han är effektiv min tandläkare.
PÅ 20 minuter hade han lagt bedövning, skrapat tandsten, tagit 5 röntgenkort och dragit en tand.
Ont däremot gjorde det hela dagen.
Men idag blödde jag inte längre.

söndag 14 augusti 2011

Dumpade

Jag har haft turen om man nu kan kalla det för det att "bara" dumpa två gånger sedan operationen d 9 maj.
Men nu var det dags igen.
Vi käkade mannagrynsgröt till frukost nu i helgen och det var så gott. Vi satt en stund så jag tog en fralla också.
Det gick nog lite för fort att tugga i mig den. Färsk med bregott och ost. Mums.
I vilket fall det skulle jag inte gjort.

Det tog inte så lång tid innan jag började få ont i magen.
Kallsvetten började koma i pannan.
Jag gick och lade mig men det hjälpte inte.
Nu mådde jag illa.
Magen rörde och jag visste inte vilken ända som var värst. Vis av skadan sedan sist tog jag en mugg och satte mig.
Spyr jag så kommer det ju inget så det räcker med en mugg.
Där satt jag och ulkade.
När det lugnat sig gick jag ut i soffan.
Hann knappt sätta mig innan jag fick springa igen men nu var det andra ändan.
Och fort gick det.
Pfruutt så var det klart.
Ännu en tur till soffan.
Hann lägga mig innan det var dags igen, raketfart även den gången... och nästa gång och nästa.

Fyra turer blev det innan det lade sig och jag kunde ligga kvar i soffan och pusta ut. Andning och annat återgick till det normala.

I helgen träffade jag kompisar.
Jag har ju inte berättat för så många och blev mycket förvånad när jag sitter lite förtroligt med en till sonens klasskompis mamma och berättar vad jag trodde var en förborgad hemlighet.
Jo jag hörde det säger hon.
Av vem frågade jag men det "mindes" hon inte. Så var det med det.
Ingen verkar man kunna lita på. I det här fallet kan det bara vara en av två får väl kolla så jag vet vem jag kan lita på hädanefter och slipper göra bort mig igen genom att berätta något som inte stannar där det skall.

måndag 8 augusti 2011

Hicka

Då stannade vågen på 82,5 kg.
Har verkligen stannat på en nivå och det känns lite tröstlöst.

MEN jag har varit bortbjuden med go mat hela helgen.
Fredag med taccos och kladdkaka.
Lördagen bjöd på grillfest och
söndagen 40 årskalas med smörgåstårta först och glass till efterrätt.

I vanliga fall hade jag gått upp något kilo efter en sådan helg.

Allt går bra.
Har upptäckt att jag får hicka så fort jag ätit något. Lite jobbigt men hoppas att det går över.

torsdag 4 augusti 2011

Konstigt

Har stått still ett tag men idag blinkade vågen till på 82,5 innan den valde att stanna på 83 Kg.

Jag märker att jag fått en annan hållning. Men det är egentligen ingen som komenterat att jag gått ner i vikt. Kanske för att jag pendlat så många gånger så att det är lite vanligt.

Lite konstigt är det men vissa dagar känns det som jag kan äta hur mycket som helst. Andra dagar känner jag avsmak redan vid frukosten och sedan får jag tvinga i mig maten.
Men jag tänker att det inte gör så mycket om jag inte äter någon dag.
Förr kunde man gå en hel dag utan att äta bara för att man testade olika bantmetoder.
Jag lär inte dö bara för att jag äter mindre eller sämre någon dag.

torsdag 28 juli 2011

Mindre mellan benen

I dag upptäckte jag att jag kunde sitta med benen i kors.
D.v.s med ena benet över det andra.
Det vet jag inte när jag kunde senast.
Tidigare var det för mycket emellan låren så det åkte ner.
Jag fick t.o.m upp foten på samma stol som jag satt på med knäet under hakan. Det var också några år sedan.
Varje dag nya upptäckter.

söndag 24 juli 2011

Motverkar "dallret"

Nu har jag ntligen fått till min kroppsstrumpa.
Avklippta stödstrumpor på armarna och en delad ihopsydd maggördel runt varje lår och så en runt magen. en del tycker säkert att jag är knäpp men vad gör väl det. Jag är snart 50 och behöver nog all hjälp jag kan få för att dra ihop mig.
Eftesom det fungerade/fungerar på magen så varför inte testa på armar och lår också. Det skadar inte.
Dallret som redan har en tendens att visa sig bådar inte gott.
Annars är allt bra.
Tänker som sagt inte på att jag är opererad.
Väger och mäter mig varje måndag och om jag inte skriver emellan som kommer jag åtminstonde att göra det då.

Men det känns som jag stannat till lite men det förvarnade de ju om. Sedean kansek jag hoppats att det skulle ta ett litet tag till. Men med - 15 kg känner jag mig jättesmal just nu.

En kompis talade om för mig att jag fått en helt ny kroppsställing. Jag behöver inte gå bakåtlutad längre för att kompensera överhänget på magen. jg gick rakare. Det känner jag även i ryggen som blivit bättre.

måndag 18 juli 2011

Jämförelse

Då var det dags för vägning och mätning igen.
Verkar ha stannat eller också är det för att vi var bortbjudna i går kväll igen.
Då bjöds vi på grillad älg och potatisgratäng och sedan var det hallonpaj med grädde till efterrätt.
Vågen stannade på 84,5 kg och jag var ju nera i 84 häromdagen. Det kan också räcka med ett toa besök så småningom.

Måtten har jag inte skrivit upp såhär jämförelsevis.

25 apr 18 juni
Vikt 99,5kg 84,5 kg = -15 kg
Mått
Bröst 121 cm cm 101 cm = -10 cm
Mage 130 cm 110 cm = -20 cm
Rumpa 117 cm 109 cm = -8 cm
Ö Arm 40 cm 36 cm = -4 cm
Lår 67 cm 57 cm = -10 cm

Ingen direkt förlust sedan förra veckan men totalt sett är jag nöjd.
Kroppen hänger med att dra ihop sig.
Överhänget och hårtappandet var annars det som "oroade" mig mest.
Vad gäller håret har jag ätit tillskott och är nästan bättre i håret än vad jag brukar vara.
Fick nu Zink utskriviet så jag kunde ta det istället för Priorin. Det är en halv brustblett morgon och kväll men de smakar så illa.

Det har "bara" gått 12 veckor och utan operationen hade jag stått kvar över 90 kg garanterat. Det är -1,2 kg i veckan.
Jag hade ju inte lika mycket som många andra så jag kan ju inte förvänta mig det raset men jag är också glad att jag inte väntade så långe och lät det bli så illa. Det var jobbigt nog eftersom jag är så kort.

Igår fick jag höra att jag ändrat min hållning jag tippar inte längre bakåt för att kompensera vikten på magen.

söndag 17 juli 2011

Äter jämnt

Då var det kalas igen igår.
Hemmagjorda hamburgare, och dricka. Hamburgaren gick galant och jag smakade även på några hemmalagade strips.
Sedan var det tre sorters tårta. Pust men smakade en pyttesmal bit på alla tre och det var gott.
T.o.m drickan gick bra ett glas under hela festen. Sedan tog jag ett glas vatten innan vi skulle åka hem för att få i mig mer vätska.
Sedan mellanlanddade vi hos ytterligare kompisar på hemvägen och där bjöds vi på glass och även det funkade.Sist fick jag ju lite ont i magen.
Som sagt livet har återgått till det "normala."
Jag äter det jag känner för och det som passar. Förrut gick jag ibland en hel dag utan att äta, jag glömde det helt enkelt, sedan åt jag ikapp på kvällar och helger.
Det kan jag inte nu.
Jag måste äta hela dagen men mindre och tänka på att äta sakta.
Ibland känns det som om jag inte göra annat än äter och ändå går jag ner.

torsdag 14 juli 2011

Fett flyter

Idag stod vågen på 84 alltså -15,5 kg.

Har gått och funderat på en sak som man inte brukar tala om men tydligen är vanlig.
Bajset ser inte likadant ut.
Det är ljust gult och har en tendens att flyta. Frågade då jag var på återbesöket och det var tydligen vanligt och berodde på att kroppen inte hinner suga upp fettet och fett vet de flesta att det flyter.
Man får alltså kolla när man spolat så att näste man inte får en obehaglig överaskning. Det var så jag upptäckte det. Kom in efter mig själv så att säga.

Sedan är det ju vissa saker som påverkar magen mer än andra det är säkert olika för olika personer. C-vitamin kunde jag dricka brus tidigare men nu kan det föra med sig att jag inte är riktigt säker på i vilken form det kommer om ni förstår utan att jag skriver någon på näsan.
I vilket fall kan det bli väldigt bråttom.
Hade blandat en sådan i en flaska som jag hade i bilen. På hemvägen tog jag ett par klunkar. Det blev foten på gaspedalen på hemvägen kan jag säga. Jag fick parkera bilen direkt då jag kom in på gården. Slängde mig ur bilen, sprang in hårt knipande och lite kallsvettig och mycket glad att ingen var hemma eller stod i vägen. Det gick som tur var bra.

Det är några till saker som har den effekten vilka lär jag mig väl med tiden....

fredag 8 juli 2011

Nema problema

Tänk när jag läst andras bloggar om OP så har jg tänkt : varför skriver de inte om hur dåligt de mår.
Sådär bra kan det ju inte fungera.
så där lätt kan det ju itne vara.
Nu sitter jag här själv och har inte mycket att skriva för det funkar och det funkar bra.
Jag har inga problem att äta något, inte ont, jag kan äta vad som helst tror jag.
Iallafall allt jag testat.

Och jag går ändå ner i vilkt.

onsdag 6 juli 2011

Ciderlängtan

Nu har jag varit på kontroll.
Det slutade med att vi konstaterade att min operation nog är ett exempel på när det går precis som det skall.

Jag opererades, det var lite jobbigt de första 2-3 veckorna.
Sedan började jag äta och nu kan jag äta i princip allt, fast i små mängder. Jag går ner sakta men säkert.

Det enda jag mått dåligt av var våfflorna och det tror jag mest berodde på att de var lite för feta.
Tror nog att jag klarar dem med mitt eget recept.

Sedan är det dricka det blir för bubbligt och jag rapar och det bubblar sså det gör ont.
De talade om för mig att även det kan ge sig på sikt.

Konstigt nog går cola, den riktiga varianten bra i små klunkar, men det enda jag saknar är päron cider, Herrljungas.

måndag 4 juli 2011

Dagens mått.

Brukar väga och mäta mig varje måndag.
Den stannade på 86 kg.
Det är ju -13,5 kg nu.
Men måtten var roligast.
Om magen hade jag minskat med totalt 20 cm, brösten 10 cm och rumpan 7 cm.
Jag fick för mig att sätta måttbandet på vad det var från början.
Det var inte lite häftigt.

lördag 2 juli 2011

Ett kilo till

Livet har mer eller mindre återgått till det normala.
Jag tänker inte så mycket på att jag är opererad. Jag äter vad jag känner för och har lust med. Det enda jag saknar är cider. Kall porlande päroncider. Men si´det går inte. Då bubblar det över i magen.

Har varit på konferens. På restaurangen beställde jag barnportioner. De tittde på mig men jag behövde inte visa kortet.
Man får ett kort ifrån sjukhuset där det står att man är opererd och bara klarar små portioner. Det gör att man kan /får köpa barnportion istället för vuxen.
Jag tror att det är vanligare nu så det har som sagt inte efterfrågats en enda gång än. Kunden har ju alltid rätt, även till barnportion om de så vill.
Vet att man förrut på vissa ställen hade åsikten att en del beställde barnportioner och sedan åt massa av sallad eller annat bara för att komma undan billigare.

Då jag kom hem kunde jag ju inte låta bli att ställa mig på vågen och jovisst 86,5 - ett kilo till.
Jag började ju på 99,5. Det känns som en evighet sedan.

På måndag skall jag på återbesök. Två månaders kontroll.
Skall bli kul att höra vad de säger.

lördag 25 juni 2011

Midsommar

Då är det midsommar och allt går bra. sillen och färskpotatisen. Likaså jordgubbar med både glass och grädde.
Mycket mindre mängder än vanligt men jag kunde smaka och äta lite av allt.
-12,5 kg. Underbart.
Plötsligt når jag utan problem ned til golvet.
Jag blir inte anfådd av att plocka upp saker eller knyta skorna.

onsdag 22 juni 2011

Blödande tandkött

Tror inte att dt bara är jag men varje gång jag borstar tänderna blöder jag i munnen, mer än jag någonsin gjort och varje kväll.
Jag måste kolla med dietisterna och fråga vad det kan bero på. Vitaminbrist gissningsvis.
Men lite äckligt är det.

Annars är det bra.
Jag tänker faktiskt inte så mycket på att jag är opererad.
Jag äter vad som helst , det enda är att jag tänker på att inte lägga upp mer än jag klarar att äta, ca 1 1/2 dl, men jag har faktiskt klarat att ta om vid något tillfälle bara jag äter långsamt. Det är väl den där extra 1/2 dl för man klarar att komma upp i ca 2 dl.

Det går även bättre med drickandet. Jag har inte haft fler njurstensanfall.
Plötsligt klarar jag även av att dricka vattnet här, det har jag aldrig gjort förut. Vi har egen brunn och jag har aldrig gillat vattnet. Det är inget fel på det, vi har tagit prov och kontrollerat men jag tog en mun och rös. Jag fick som tur var en sodastream så jag drack kolsyrat vatten.
Nu plötsligt klarar jag av att dricka det, hela glas i taget.
Skönt.

Viktnedgången går inte fort men är stadig och igår rensade jag bland mina jeans och fick igen plocka ur sådant som blivit för stort.

fredag 17 juni 2011

För stora byxor

Idag stod vågen på 88. d.v.s. -11,5 kg.
Skulle på skolavslutning och det regnade och var kallt så jag tog på mig ett par byxor som jag bara använt en dag.

Jag hade inte köpt dem själv utan fått dem av en som varit i Usa och köpt dem i present till en som inte kunde ha dem.

De har suttit tajt.
I början fick jag t.o.m öppna dem när jag satt ihopvikt i bilen.

Idag fick jag ta på bälte.

onsdag 15 juni 2011

Ingen extra järn

Igår åkte jag till vårdcentralen och bad dem ta ett HB för att se om jag behövde ta de järntabletter som skrivits ut.

Många får järnbrist och behöver extra tillskott. Läkaren sa att jag kunde testa mig ca en till två månader efter operationen för att se om det behövdes.

Idag ringde de.
Nej jag hade så bra järnvärden att det inte var någon fara. Jag slipper iallfall en tablett.

Skönt.

Nu skall jag iväg på två studentfester. Jippie

tisdag 14 juni 2011

Normalt liv

Då har hela helgen gått och jag har varit på student fest. Där fick vi potatisgratäng coh tre sorters kött, massor av frukt och annat gott till. Det var jättegott.
Jag tog en portion och tog faktiskt om. Jag tog god tid på mig och sedan avslutade jag med en liten baugett med ost.
Jag blev lite svett och tänkte nu tog jag nog i och kommer att bli dålig men nej, det gick bra. Innan vi åkte hem var det tårta och även det slank ner en liten bit. Jordgubbstårta. Mums.

Söndagen var jag flytthjälp och upptäckte plötsligt att vi glömt äta. Resten av gänget åkte till MC Donalds så det var bara att hänga med. En tio kr hamburgare funkade och på kvällen blev det hämt pizza.
En familjepizza som vi delade i 12 bitar och jag åt en bit och skrapade av och åt fyllningen på en till.

Det känns som om det är tilbaka till normalt liv. Enda skillanden är att jag får tänka på hur fort och hur mycket jag äter. Konsten är att äta små portioner och sakta nog så att tarmen hinner med.

Igår var jag på möte och de bjöd på fika. Smörgåstårta, en med skinka och en med räkor. Sedan var det en kaka efteråt.
Jag tog en liten bit räktårta och sedan var jag nöjd. Men vad gott.

I morses när jag ställde mig på vågen var det -10 kg exakt, på sju veckor. Helt OK.

Det är nog så att jag lärt mig vad och hur mycket jag kan äta. Jag mår bra äter det jag har lust med men lite och sakta.

En del skulle säkert ha åsikter om vad jag äter men som en kompis sa om man skall ändra hela livet hade jag klarat det utan operation. Nu kan jag äta det jag vill och det som jag åt förut men mycket mindre och ändå gå ner.
Visst jag har hotet hängande över mig att sköter jag mig inte så blir jag dålig. Men äter jag bara sakta och små portioner så är det ingen som ens märker att det är någon skilland.

Det kanske tar lite längre tid att gå ner men vad gör det? Tio kg på sju veckor är helt OK för mig. Det är mer än ett kilo i veckan. Sedan kanske huden hinner med lite bättre. Fortsätter det så har jag gått ner 21 kg till minst när jag fyller 50 år i november. Då totalt över 30 kg på mindre än ett år. Det skulle jag aldrig klara på egen hand.
Gör jag det kommer jag att vara mer än nöjd.

fredag 10 juni 2011

Normalt

Upptäckte plötsligt att det gått flera dagar utan att jag mått illa en enda gång.
Jag har varit ute och fikat med kompisr och ätit det mesta hemma och allt har gått bra.

Börjar jag äntligen lära mig?

Vågen står kvar under 90 strecket (89,5)och jag mår bra. Fortfaraden lite trött men det har regnat i flera dagar och det påverkar väl det också.
Livet och ätandet börjar kännas normalt med skillanden att jag äter mindre och går ner i vikt sakta men säkert.

torsdag 9 juni 2011

Rensning.

Igår upptäckte jag att jag kom i ett par shorts som jag köpte i Marocco för tre år sedan och bara kunde ha det året.
Så i morses gick igenom min garderob igen och fick rata massor. En del favo-tröjor men jag får hitta mya i mindre storlekar.
så häftigt.
Garderoben blev riktigt gles. Förrut har den varit full. En hel del som jag skulle komma i bara jag gått ner något kilo men det hände aldrig. får snart börja ta fram mindre storlekar som jag sparat och se om det är något jag kan ha.

onsdag 8 juni 2011

Äntligen

Då visade vågen äntligen på 89,5 jag är under 90.
Fattar det inte.

I och för sig med det lilla som jag äter så kan det inte bli annorlunda men det känns ändå ofattbart skönt.
Jag har hoppat upp och ner så många gånger att det inte kändes som jag började gå ner ordentligt innan jag kom under 90. Jag vågade inte tro innan jag paserat det för mig magiska sträcket men nu är jag är där.
Nu kan det bara gå neråt.

söndag 5 juni 2011

Stugan

Helgen har vi spenderat i vår stuga.
Känner fortfarande att jag blir lite illamående nästan varje gång jag äter. Det har blivit så att jag nästan väntar på det.
Det gör samtidigt att jag har lite svårt att äta. Det är inget som lockar precis. Får kontakta sjukhuset och fråga hur länge det skall fortsätta på det sättet.
Mår annars rätt bra emellan. Har inte ont eller så.
Det som stör mest är att ett stygn i varje sår har krupit ut (de är ju sydda innifrån och skall ju annars lösas upp av sig självt) men ett i varje sår har alltså krupit ut och sticks igenom kläderna. Några har jag lyckats pilla bort men det sitter något kvar som gör ont när jag drar i dem.Hoppas att de ramlar snart för de kliar.
Såren eller skorporna efter vatten flåsan jag fick härom natten efter teipen kliar ochså alldeles fruktasnvärt. Så jag går och river mig på magen som om jag skulle ha loppor, men det går väl över det med.

fredag 3 juni 2011

Äntligen

Äntligen en hel dag utan att jag mått illa eller fått lägga mig efter något mål.

Till frukost en varm macka med smält ost.
Mellan mål frukt.
Lunch en halv räkmacka och till mellanmål melon.
Kvällsmat ficksoppa.
Ett mellis banan.

Skall nog försöka få i mig något mer innan det är kvällen.

torsdag 2 juni 2011

Aldrig mera våfflor.

I natt vaknade jag av att jag var våt på magen. Jag tålde tydligen inte den vita kirurgteipen som jag satt på för att försöka dra ihop ärren med och hade fått stora vattenflåsor under som plötsligt spruckit. Hela t-tröjan jag hade på mig var våt. Fick ta bort all teip och försöka somna om.

Till frukost åt vi mannagrynsgröt men fick lägga mig lite efter. Tyckte vare sig jag åt för mycket eller för fort.
Sedan blev vi bjudna på förmiddags fika hos farfar. Våfflor. Jag försökte försiktigt med en. Jag åt väldigt sakta men kände att det var rätt mycket fett i den.
Det gick en stund sedan kom kallsvetten, sedan hjärtklappning. Sedan började jag må illa.
Jag for hem. Först lade jag mig men det hjälpte inte utan det var bara in på toa och "ulka". Jag höll på tills jag fick näsblod.
Lade mig men det gick inte över. In på toa igen och "ulka" igen sedan kom magen igång. Diare så jag har nog aldrig varit med om att något gått så fort genom magen.
Enda fördelen är att man kan sitta på toa och "ulka" i en mugg för det kommer ju inget så en mugg räcker.

Det kommer att ta lång tid innan jag vågar mig på våfflor igen.

Att det skall vara så svårt.
Har fortfaraden svårt att få i mig vad jag behöver både då det gäller mat och dryck. Maten smakar inget och inte är jag hungrig heller. Jag mår ofta illa så fort jag ätit. Dricker jag för dåligt kommer njurstensanfallet som ett brev på posten. Tandköttet blöder varenda gång jag borstar tänderna och att jag fick näsblod är väl järnbrist så jag får väl lösa ut järntabletterna.

Som sagt ingen skall säga att det är lätt eller smidigt.

tisdag 31 maj 2011

Stå still

Natten till igår hade jag ett nytt njurstensanfall. Jag bara måste, måste dricka mer.

Efter det tyckte jag att allt smakade illa. jag tyckte att jag mådde illa så fort jag åt. Fick tvinga i mig maten. Likadant när det gäller drickandet. Mailade en kompis som gjort operationen för ett år sedan och hon berättade att hon också fått tvinga sig att äta de första månaderna.

Det mest tröstlösa i det hela är att pilen på vågen inte rört sig på en vecka. Jag väger ju och mäter mig och skriver upp en gång i vekan och där är det ingen förändring. Hjärnspökena talar om för mig att det är för att jag börjat äta och jag nu kommer att börja gå upp igen.
I och för sig är det första veckan jag äter efter tre veckors flytande. Det borde göra något men huvudet hänger inte med.

Får nog kolla järnvärdena också. Jag är väldigt trött. Läkaren sa att jag kunde kolla dem efter ca 1 månad och se om jag behövde extra järn. Det är utskrivet och klart men det skulle vara så skönt att slippa ett av alla piller.

söndag 29 maj 2011

Första kalaset

Igår var vi på 50 års kalas.
Var lite orolig för hur det skulle bli med maten och så där men allt gick bra. Potatisklyftor, karré skivor med tsatsiki och grönsaker. Jag fick juice till.
Sedan var det kaffe (tog te, jag dricker inte kaffe) med en after eight bit.

Dans och jag blev törstig. Det fanns inte så mycket alkoholfritt, ramlösa men jag tycker att den är så väldigt kolsyrad. Jag bestämde mig för att pröva en cola. Maken kunde ju alltid ta den om det inte funkade. Det gick trots kolsyran. Det tog någon timme men ändå. Skönt att veta jag som föredrar loka fram för vatten.

Sedan kaffe och tårta och visst jag åt en liten, liten bit och var nöjd.Såg andra som tog bitar i storleken jag brukade göra och var inte det minsta avundsjuk.

På frukost kände jag mig rätt nöjd och tog lite havre kuddar och mjölk. Jag tyckte inte att jag tog vare sig för mycket eller åt för fort. Sonen skulle spale fotboll och han hade sovit borta eftersom vi var på vuxenkalas.
Hämtade honom och sedan brakade det loss.
Fick smita på offentlighetsinrättningen och där satt jag. Hoppades att det inte skulle komma någon så att jag fick sitta ifred. Trodde att det skulle räcka med att jag tryckte ut det värsta men då kom det i andra ändan.Hörde några utanför. Försökte ulka tyst för att de inte skulle tro att jag hade magsjuka och bli rädda att smittas.

Hur lång tid skall det ta att lära sig? Nåja det tar väl ett tag. Det är ju bara tre veckor sedan och jag äter det mesta även om jag fortfarande undviker en del.

fredag 27 maj 2011

Lär mig sakta men säkert

Börjar få ihop det med alla mål och hur mycket.
Har däremot svårt att inte äta för fort.
det hände nu på lunchen och kände att det var lite på gång men lade mig och somnade så det gick över.
Känner mig fortfarande lite spänd på ett ställe i magen men annars börjar den återta sin naturliga färg.

Är fortfarande trött men har börjat få i mig alla piller jag skall.

En vitamin på morgonen.

Till lunch Priorin(för att jag inte skall tappa så mycket hår) och b vit (ordinerat för att jag har svårt att få i mig tillräckligt).

På kvällen en vitamin till samt en c vitamin så att kroppen tar upp de vitaminer jag faktiskt äter. Sedan 2 panodil (mest för att jag får så ont i ryggen när jag ligger länge) och en omeprazol (för att magen skall tåla alla tabletter)

Det är inte så många som pratar om att man kan tapap rätt mycket hår under tiden. Eftersom man går ner så fort hinner inte kroppen med och stänger förljaktligen ner det som inte anses vara så viktigt alltså försörjningen till håret. Det kan bli som när man är gravid man tappar och blir tunn hårig. Man kan motverka detta med olika preparat. Kollade med dietisten om det var OK att äta priorin och det var det.
Jag är tunnhårig sedan förut så man får göra det man kan för att behålla de fjun man har.

torsdag 26 maj 2011

Svårt att tro

Är trött. Antagligen för att jag inte får inte riktigt i mig vad jag skall vare sig att äta eller dricka, men det bättrar sig för dag.
Byxerna börjar vara stora och det är nog 10 cm i var sida men jag behöver det fortfaraden i midjan. men skärp kanske får tilläggas.
Vågen blinkade på 90,5 i morses men stannade på 91 men det är på gång.
Tror inte att jag kommer tycka att jag börjat gå ner ordentligt innan jag passerat under 90 eftersom jag hoppat upp och ner så långe. Har varit nere i 92/93 för att vända upp i 98/99 igen.
Men under 90 då kommer jag nog börja tro det.

onsdag 25 maj 2011

Mest gult.

Äntligen börjar vågen peka nedåt igen.
Magen börjar återta sitt normala tillstånd, men lite mindre nu. Det gör inte ont att ha byxor så jag kan ha jeans istället för mjukisbyxor. Enda problemet är att även om jag har skärp så ramlar de ner. Jag är nämligen större om magen än jag är om höfterna.
Blåmärkena är mest gula, med små fläckar av svagt lila med stora hudfärgade partier emellan. Dvs nästan borta.
Läste igår i en annan viktblogg att man inte kan dumpa av vatten. Det gör att det är lite lättare att få i sig vätska. Jag har tidgare bara "sippat" i mig vatten också men nu kan jag dricka klunkar.
Ringde en av mina op kompisar igår och hon hade haft det jobbigare än jag så jag är tacksam. Ett av henns sår hade läckt och varit inflamerat och det har ju jag sluppit.
Livet börjar på något sätt att återgå till det normala. På tisdag är jag inte sjukskriven längre utan får ställa mig till arbetsmarknadens förfogande.

tisdag 24 maj 2011

Pringels

Testar lite av varje. Korv och bröd, kött, potatis, knäckebröd, ost. allt har gått bra bara jag inte äter för fort.
Igår käkade sonen pringels. Det var något av favoritgodiset tidigare. till sist bestämde jag mig för att pröva ett.
Visst, jag vet, det är väl inte vad man skall börja med men jag blev så sugen.
Det gick bra så jag tog ett till. Det gick också bra.
Skall tilläggas att det var under hela kvällen 19-22 så det handlade inte om att "moffa" i sig precis.
Men efter 3 till kändes det plötsligt som om jag druckit frityrolja. Bla. Det var såå äckligt.
Nu får jag smaken i munnen bara jag ser en pringels burk.
Inget ont som inte för något gott med sig.

söndag 22 maj 2011

Dumpning

Idag har jag varit på konfirmation.
Morgonen började med mannagrynsgröt och allt gick bra. Sdean var det middag borta. Potatisgrattäng och grillat älgkött. Så gott. Hungrig var jag och det gick lite för fort.
Plötsligt blev jag kallsvettig och jag smög ut på toaletten. Först var det gas i ena ändan sedan var det bara att krypa mer på knä och ulka.
Som tur var kom det lite.
Det är så jobbigt att ulka torrt.
Sedan var det bara att försöka rätta till sig gå ut och låtsas som inget. Jag har ju inte berättat än.
Eftersom jag är så svullen än så syns ju inget så jag vill vänta. Sedan var det folk där som jag inte tycker har med det att göra så jag lät bli att berätta.
Men det var en upplevelse jag helst undviker.
Undrar bara om det alltid kommer vara så att man är sugen, småhungrig men inte känner sig mätt även om man äter. Man vågar inte äta för mycket för då vet man att man blir dålig.

lördag 21 maj 2011

Hjärnspöken

Har inte skrivit på ett par dagar. Läkaren ringde upp mig och talde om för mig hur jag skulle göra. Han hade semester och var i Dubai. Det är servis det.
Magen börjar äntligen bli lite mjukare och blåmärkena börjar tunna ut. Men grann är jag på magen.
Upptäckte att det inte var blått under plåstren. Konstigt. Kanske det drar ihop blodkärlen så att det inte blir så stora blodutgjutningar under.

Idag har vi ätit Taccos och jag kunde äta en hel (liten) utan att få ont i magen. Jag bara väntade på det. Ändå känner jag mig inte riktigt mätt. Saknar det. Min man skojade och sa att de nog gjort en placebo operation på mig. Dvs de har bara öppnat och stängt för att se om jag går ner bara för att jag tror att jag är opererad.
Vikten står still och hjärnspökena talar om för mig att det är som vanligt. Man går ner lite sedan börjar man äta vilket jag gjort och då kommer jag sakta med säkert börja gå upp igen.

tisdag 17 maj 2011

Njursten

I går kväll tänkte jag att jag skulle gardera mig och äta sent. Skulle slippa vakna och äta mitt i natten.
Vaknade ändå vid 3 och hade jätteont.
Jag drack lite och åt lite banan men inte hjälpte det.
Tillsist fick jag gå upp.
Satt uppe och kollade en film ihopkrupen i fotöljen. Vid 4 tog jag en tablett till trots att jag tog en långtidsverkande innan jag lade mig. Vid 5 hade jag fortfaraden lika ont och började bli orolig.

Jag kan lätt lova att jag undrade vad jag gjort och varför jag opererat mig.

Jag gick upp och lade mig och lyckades somna om till 6.30 då min man upptäckte att han försovit sig.
Jag hade fortfarande lika ont.
Jag hörde honom stöka omkring i köket och tillsist bad jag honom stanna hemma ifall jag skulle få åka in.
Dagens program är av olika anledningar lite häktiskt så jag behövde honom verkligen.

Jag ringde Carlanderska sjukhuset och frågade hur jag skulle göra.
Sköterskan där frågade om jag haft gallsten någon gång. Och det har jag och har t.o.m. opererat bort gallan så den kunde det ju inte vara.
Men då kom jag på vad det faktiskt kunde vara.
Hon tyckte ändå att jag skulle ringa läkaren vilket jag gjort. (Han har inte ringt tillbaka än )
Det är nämligen så att om jag dricker dåligt så får jag njursten och därav anledningen att jag inte får äta tillskott av kalcium (som man normalt skall göra) efter operationen.

Nu då jag börjat äta har jag glömt det där med drickandet eftersom det tar så lång tid men maten. Det har helt enkelt blivit för lite.
När den slutsatsen var dragen var det baa att ta ett stolpiller stark dikoflenak som jag har just för det. Lägga mig vänta på att den verkade lyckades sova en timme och nu är jag tillfälligt tillbaka på flytande igen.
Som sagt jag komemr väl att få lätrra mig den hårda vägen. Suck.

måndag 16 maj 2011

Börjat äta

Jo jag har alltså börjat äta.
Det är så skönt.
Köpte på mig en massa dryck eftersom det i början gjorde så ont att jag trodde att jag skulle komma att få tvinga mig att äta och föredra dryck men det är tvärtom.
Jag vill helst inte dricka alls.
När jag är klar gissar jag att jag inte vill se åt en näringsdryck i resten av mitt liv.
Det största problemet är bara att äta tillräckligt ofta och sakta.
Åt "sent" igår (lade mig tidigt) men det hjälpte inte vaknade kl 3 och var vrålhungrig. Det verkar som om det är en gräns på 8 timmar. Jag hade garderat mig och lagt en banan vid sängen så där låg jag mitt i natten och mumsade i mig en halv banan.
Tänkte noga på att tugga ordentligt men glömde att det måste ta tid. Vakande efter ca 1 timme och hade lite ont i magen som tur var gick det fort över.
Som sagt lätt är det inte och mycket skall man tänka på.

söndag 15 maj 2011

Flera centimeter

Då äntligen var jag inte så svullen nu på morgonen utan det gick att mäta magen. -5 cm.
Den hårdnar väl till undr dagen igen men det kändes skönt.

Var bättre på att ta tabletter igår också så allt var bättre och jag har varit bättre på att få i mig det jag bör för att inte bli dålig. Men även det blir väl lätare när det itne gör ont längre. Jag tror också att det blir lättare när jag inte skall dricka i mig maten utan kan/får äta den.
Det är inte så lätt när allt man sväljer gör att det gör ont en stund.

Sedan måste jag lära mig äta direkt innan jag lägger mig för tre nätter har jag vaknat runt 1-2 och varit jättehungrig.
Som sagt så enkelt är det inte

Idag har jag börjat äta. 1/2 dl havregrynsgröt till frukost och nu ca 2 dl med potatis och falukorv a´la´mos konsistens. Än har jag inte ont i magen.... vad skönt det är att äta men vad frestad man är att ta som man brukar.. men det skulle nog inte vara så bra

lördag 14 maj 2011

Svullen

Mätte mig idag och alla mått hade gått ner utom på magen. Där var jag snarare större än jag var från början. Jag är väl Svullen...:)

Snyggt va. Största blåmärketr är 11 cm tvärs över pust.
Vågen visar på -7 kg.

fredag 13 maj 2011

Jobbigt

Ja de som påstår att operation är en genväg och tror att man ”bara” åker och opererar sig och sedan rasar kilona och allt är som vanligt tar gruvligt fel.

Igår hade jag så ont i magen att jag nästan funderade över vad jag gjort. Jag förstår och vet att det gäller att stå ut 1-2 veckor sedan blir det bättre men så fort jag svalde så kändes det som kramp. Magen är uppsvälld så man känner sig som en flodhäst med ben och armar i varsitt hörn utan kontakt med varandra. Otymplig och ont så fort man rör sig. Att vågen visar på -6 kg märks då inte, jag känner mig gravid.

Idag har jag varit bättre på att ta piller så det är bättre och sedan ringde jag två av mina operationskompisar som hade det likadant. Alltså är det inte fel på mig utan det är normalt och det går över… säger de i alla fall.
Är inte riktigt lika trött har bara sovit middag en gång i dag och bara en timme. Jag som aldrig kan sova på dagen annars.  Det jobbigaste är att jag vill göra så mycket men inte orkar eller så känns det som magen är i vägen.
Men som sagt det går väl över förhoppningsvis snart.

torsdag 12 maj 2011

Magknip.

Idag är jag uppsvälld.
Har på något sätt inte riktigt fattat vad jag gjort. Det känns som om jag "bara" har ont i magen, knip, och äter dåligt därefter och är bara jätteglad över varje kilo neråt som det lyckas bli.
Vågen visade på 94 så det går stadigt neråt.
Har lyckats få igång magen ordentligt dvs inte löst. Mer behöver vi inte gå in på den saken.
Har svårt att förstå att det inte är som vanligt att risken inte finns att jag går upp igen.
Jag har ätit yoghurt till frukost och sparrissoppa til lunch. Sitter nu och läppjar på en choklad shake naturdiet.

onsdag 11 maj 2011

Pyspinne

Idag skall jag skrivas ut och få åka hem.
Som tur var kom magen igång i natt och det ordentligt.
De fick byta i sängen.
Jag testade en "pyspinne" en pinne med hål i som men trycker in i rumpan och gör att det är lättare att få ut gaser.
Jag småsov och vaknade av att det var blött i sängen. Skit happens.
Har gått ner ytterligare men vågen här och hemma stämmer inte så jag väntar tills jag kommer hem med att skriva ut vikten.

tisdag 10 maj 2011

Dagen D

Igår var jag av förklarliga skäl inte så pigg på att blogga efter operationen. Åkte in kl 11 och var klar vid 12.30. Fick kissa på bäcken 3 gånger bara första timmen. Sedan var det att försöka ta sig upp. Problemet var bara att så fort jag rörde mig så spydde jag. Inte fick jag upp något så det blev bara ett evigt "ulkande" som resluterade i världens träningsvärk i diafragman/ mellangärdet idag.
Som tur var så var jag inte så kissenödig trots droppet.

Vid 17 kom jag in på avdelningen och då kollade de till mig en gång i timmen. Jag fick en liten mask att andas i för att man är lite rädd att djupandas o ch den underlättar för att man tänker på det på ett annat sätt. Allt för att lungerna skall komma igång igen.
Fick stränga tillsägelser att försöka kissa eftersom ultraljudet visade att jag hade en del i blåsan. Som tur är ligger den på rummet precis brevid min fotända av sängen. Det kom väl lite i taget. Nattsköterskan var lite orolig och hotade med kateter men efter att jag försökt mellan 22-24 gav jag up. Jag var inte ens kissenödig. Vid 1 kom nattsköterskan och menade att eftersom jag inte kunne kissa så fick hon sätta kateter. Det var inge mysigt. Jag var fortfaraden inte kissenödig och det kom inte ens ut hälften av vad hon mätte upp och som skulle finnas där. Vid 3 bad jag henne att ta bort den. Sedan lyckades jag sova 2 timmar utan att bli störd och sedan kom det som det skulle. Det är väl så att jag brukar spara lite i blåsan och det är väl bara att acceptera.

Nu på morgonen kom rumskompisen upp. Hon var lite sämre igår så hon fick stanna på uppvaket. Sedan tycker jag att det gått i ett. Det är prover och de kollar om vi kissat eller andas i masken. Sedan vil de att vi skall gå. Sedan har vi  fått börja äta.
Jag har fått i mig ca 1 dl youghurt. Konstigt hitintills har man gjort allt för att äta mindre men nu är det strålande att man får i sig. Vilka kontraster.
Sedan har jag fått te och jag skall dricka minst 1 L under dagen. Vi har fått två små minikannor a´0,25 L med olika dryck och två miniglas. Allt på en silver bricka, så fint så. Nu sitter jag här och småpytsar.

Men i det stora hela mår jag rätt bra. Det värsta är nog träningsvärken i magen efter "ulkadet" igår.
Kl är bara 11.30 och det känns som om det är sent på eftermiddagen.
Men det är rätt skönt att ligga och slapa, glida in och ut ur dvalan. Man känner ändå utav narkosen igår och jag kan aldrig ligga och slöa så hemma. För det första har jag för mycket att göra och sedan får jag ont i ryggen om jag ligger för länge. Så jag njuter av "semestern".

måndag 9 maj 2011

På väg

Då sitter jag på tåget på väg ner och snart är det snart ingen återvändo.
Igår kväll när jag nattade sonen förstod jag att jag nog inte förklarat så ba vad som skulle hända.
När vi kramat och pussats sa han : tänk om jag inte känner igen dig när du kommer hem.
Han trodde att jag skulle åka bort och komma hem smal.
Jag fick försklara att det inte går så fort, att jag ser likadan ut när jag kommer hem om tre dagar.

Vågen stod på 95,5 i morses och det är svårt att förstå att denna gången kommer jag inte att gå upp alltihop igen när jag väl börjar äta.
Så har det alltid varit tidigare även om det tagit olika lång tid. Men upp har det alltid blivit.
Men inte nu.

söndag 8 maj 2011

En dag kvar

I morgon är det dags.
Jag skrivs in kl 9 och opereras inom 2 timmar.
Runt 13 borde jag börja vakna till ett nytt liv.

Idag har jag haft sådan energi. Har rensat i rabatter, planterat blommor.
Sedan det roligaste rensat i garderoben.
Alla vinterkläder jag haft nu, tjockare tröjor och blusar,
för nästa år kommer jag ju inte att kunna ha dem.
Så SKÖNT.
Åkte hem till en kompis med dem.
Hon är lite kort som rund som jag och har lika svårt att hitta kläder.
Jag talade om att det kommer att bli mer. Hon vet inte om att jag skall opereras och undrade om jag inte skulle behålla ifall...
Men, nej jag kommer aldrig mer att väga som jag gör nu.

fredag 6 maj 2011

torsdag 5 maj 2011

Står still

 Det står still på vågen det händer ingenting.
Hade det varit i vanliga fall hade jag gett upp och börjat äta igen och hade varit uppe de kilona igen inom en vecka. Nu gör jag inte det.
Idag har jag kollat tider för att ta mig ner till operationen på måndag.
Får åka tidigat men det funkar.
Är så taggad börjar kolla på de kläder jag kommer att få rata först.
Skall bli så skönt.

tisdag 3 maj 2011

Fin byxor

Har  en skada i en axel och har rätt nyss opererat den och jag klarar inte inte att gräva.
Det innebär att mina land har växt mig över huvudet.
Det var ogräs så mina blommor bara stack upp lite här och där ur röran.
Det var bara til att gräva om hela landet, och det klarade jag ine själv.
Maken har för mycket annat om sig så han hinner inte hjälpa mig.
En kompis förbarmade sig över mig och kom hit och grävde, i två dagar.
Jag var ju självklart med, kunde ju inte lämna honom där själv.
"Snällt nu lämnar jag dig, du får jobba ensam åt mig."
Självklart fick jag vara med och gjorde det jag klarade.
Försökte dra små gräsrötter ur blommrötterna. Satte ut de plantor han rensat där jag ville ha dem.
Jag stod på knä och kom på att jag hade mina "finbyxor" på mig.
Jag hann tänka att dem kan jag ju inte ha för då blir de ju förstörda.
Sedan tänkte jag men det gör ju inget för om en -två veckor har de blivit för stora och då kan jag inte ha dem alls.

söndag 1 maj 2011

Det går nedåt

Då har jag nästan avverkat helgen.
Faktiskt är jag inte hungrig direkt men fortfarande sugen.
Igår ringde de två som jag har kontakt med som skall opereras samma dag som jag.
Den ena fick jag inte tag i den andra tyckte det var jobbigt men hann inte prata.
Får se om vi får tag i varandra idag.
I morses stod iallafall vågen på 96 alltså -3 kg. Känner mig stolt trots att jag fuskat lite.

fredag 29 april 2011

Sugen

Idag har jag varit så sugen.
Inte hungrid men sugen.
Jag har läångtat efter att tugga igen.
Och så har det bara gått en vecka.
Tillsist gav jag upp tuggade i mig först en sedan två knäckemackor.
Fy skäms. Nej faktiskt inte.
Jag har ändå hållt mig till mina drycker trots kalas och annat.
Så jag känner mig nog ändå lite duktig.

Nu är det bara 9 dagar kvar.

Stödstrumpor på halva kroppen

Igår var jag och köpte stödstrumpor.
Det skall man ha innan och under och efter operationen för att motverka proppar.

Jag har en liten ide om att man kanske kan hålla ihop/hålla in huden nu under tiden man går ner så att det inte blir så mycket överskottshud.
Det rekommenderas ju efter man fått barn så varför skulledet inte fungera nu?

Jag har köpt stödstrumpor som jag skall göra om. Ta bort fötterna och sätta på överarmarna, låren och sedan kan jag en typ av korsett runt magen.
Allt för att hjälpa huden att dra ihop sig.

Inte vet jag om det hjälper men det är värt ett försök.

Igår var det kalas.
Trots alla hembakta kakor, två tårtor och frallor med diverse tilltugg och pålägg så höll jag mig till min dryck hela dagen.
Jag fuskade med tre små kex med mjukost och en tesked favorit tårta.

torsdag 28 april 2011

Tugga Tugga

Saknar att tugga.
Något hårt. annars går det bra.
Råkade, nej kunde inte låta bli att ställa mig på vågen men den stod på 98.
Skit.
Hade det varit i vanliga fall hade jag gett upp börjat äta igen men det gör jag inte nu.
Sedan fyller svärfar år idag och jag skall hjälpa honom med serveringen. Hela dagen skall jag stå i goda mackor och tårta. Det kommer nog bli tufft. får väl köpa tuggummi.....

onsdag 27 april 2011

Två dagar

Kunde inte låta bli. Och visst vågen står på 2,5 minus alltså på 97.
Jag har alltid haft former så det är inte så många som förstått hur mycket jag faktiskt vägt. Men nu är jag igång.

Fuskade lite igår. Tog fem skedar pastasallad med kyckling.

Hörde av mig till en av de jag skall opereras med.
Hon hade börjat "flyta" i söndags. Hon tyckte att det var jobbigt.
Det tyckte jag också när jag var och handlade idag. matprover överallt.
Pust.
Fuskade med en halv knäckemacka med ost. Vi får peppa varandra.

måndag 25 april 2011

Före kort

Visst hade man kunnat försköna men vad är vitsen.
Det är så jag ser ut och det är det som skall ändras på.
De flesta väljer väl att lägga ut kort först när det finns något att jämföra med.
När man gått ner lite eller rätt mycket, men varför då det är så jag sett ut och det är det jag vill ändra på.
 

Ingen kul syn alls. Men där syns behovet av operationen.
Det blir lite mer synligt även för mig själv som gjort allt för att förneka hur illa det varit.

Påskhelg

då var det bara två veckor kvar. Dem skal jag "flyta".  Dvs bara äta flytande kost för att levern skall vara i så bra skick som möjligt och risken för blödningar skall minimeras.

Gjorde en lista med datum, varje månad fram tills min fördelsedag i november. En kollumn för vikt, sedan mått för mage, bröst, studs, armar och lår.
Jag komemr säkrt inte kunna låta bli att väga mig emellan men jag komemr att skriva upp och följa en gång i veckan.

Sedan var det dags för före bilder. Inte kul att se sig bullig, svullen och dan men det glör att jag sporras ännu mera. Jagf vill ju inte se ut så här.

Vågen stod på 99,5 på morgonen då jag började.

torsdag 14 april 2011

Varför

Ja varför har jag valt operation.
Det är ju inte en mirakelkur som gör att man kan fortsätta äta som vanligt och ändå gå ner i vikt.
Sedan är det inte bara för att gå ner i vikt heller.
Som överviktig ökar risken enormt för hjärt och kärlsjukdommar. Jag har småbarn och vill orka leka med dem. Det är jättejobbiggt att inte orka springa med eller inte klara att ta sig ner på golvet eller upp igen.
Det frestar på knän och fötter och jag har fått hälsporre. Det gör ont.
Det kan man få även om man inte väger så mycket men det är mer ovanligt.

Jobbet att hitta kläder som passar. Något som inte ser ut som tält. Vem känner inte igen sig i att stå där när man skall bort och prova igenom halva garderoben utan att hitta något som passar.

Hur tråkigt är det inte att gå i klädaffärer och inget passar.
För mina barns skuld vill jag vara frisk och leva länge. Sedan är dt ju ett plus i kanten om man blir lite snygg också.

Majblommor

Var med sonen hos ena svågern.
Frågade hur det gick med bantandet. inte så bra sa han. Han hade hört att en av bröderna hade gått ner lite. Han frågade hur det gick för maken. Han rasar väl eller?
Maken har "turen" att ha ett jobb som när det nu kört igång ute på allvar gör att han går långa sträckor och går ner utan att göra något speciellt.
Men han har en förkärlek för jordnötter. Han får väl strunta i dem dett tag.
Jag talade om att jag också tänker gå ner i vikt, att jag kommer att slå dem allihop.
Han skrattade som om han inte trodde mig.
De kommer att få se.
Men de kommer antagligen att tycka att det inte räknas eftersom jag opererat mig.
Det var därför jag valde att inte vara med på deras tävling.
Jag gör det ju för min egen skull.

tisdag 12 april 2011

Inskrivning

Då var det dags för inskrivning.
En ny tur till Göteborg och ett helt gäng med andra i samma situation som jag.
spännande. Två att deltagarna skulle opereras redan dagen därpå och vi var lagom avundsjuka.
Tänk att få det överstökat.

Det var provtagning och samtal med både narkos, dietist och den opererande läkaren.
vi fick en hel mapp med tips, råd och förhållningsorder.

Det närmar sig. Jag ser så fram emot det.

söndag 27 mars 2011

Kalashelg

Var på kalas hos sonens kusin. Makens bröder var där och konstraterade att tre av dem vägde över 100. Den enda som vägde under var min man. De bestämde att de skulle slå vad om vem som kunde gå ner mest fram till et visst datum i slutet av Maj. den som vann skulle få 1000 kr. Jag viskade till maken att jag kanske borde vara med.
Men avstod.
Har bara berättat för tre stycken om min kommande operation.
Dagen efter var det kalas för min pappa. en av mina systrar har varit rätt rulig ett tag och hade gått ner och var jättefin. Snart gäller det mig också tänkte jag.

tisdag 15 mars 2011

Mars

Det gick åt skogen med mina bantningsförsök. Jag är uppe på 98/99 igen.
Fick en inbjudan på inskrivning på Carlanderska d 12 april. Operation blir d 9 maj. Det är min systers fördelsedag.
Jag får väl äta så länge.

onsdag 2 februari 2011

Tre kilo

I morses stod vågen på 96,5 det går neråt sakta men säkert. Fick pappren med betalningsförbindelsen och har även fått tillbaka remissen ifrån Sahlgrenska  så att de kan få den på Carlanderska.
I mars har de sagt att det blir.

lördag 29 januari 2011

Fem gånger om dagen

Försöker lära mig äta många gånger om dagen. Hör till de som kan gå utan mat hela dagen och sedan frossa på kvällen.
Man är vrålhungrig.
Har ställt larmet på telefonen och så äter jag när det ringer.
Det blir iallafall fem gånger om dagen. Har hållt på några dar.
I dag upptäckte jag att jag faktiskt var hungrig när den ringde för mellanmål.

fredag 28 januari 2011

Kämpar

Idag stod vågen på 96
Gick på soppor hela dagen åt älg och potatis på kvällen men sedan mandel som snacks till TV´n.
Kan det göra så mycket? eler väntar man på för snabba resultat?
Det är definitivt bättre än godis. Visst är det fett i men det är ju nyttigt fett. Mandel tillhör ju en av de sakerna man kan äta om man går efter GI.
Pust

onsdag 26 januari 2011

Ett försök

Julen och alla helgerna är över.
Vågen blinkar emellan 99,5 och 100. Nu får det vara bra.
Har bantat i alla år och med jämna mellanrum gått ner ca 10 kg men alltid gått upp dem och några till. Varje bantingspersiod slutar med att man väger mer än man gjorde från början.

Jag träffade ett par kompisar som opererat sig nu förra året. Den ena hade opererat sig i februari och den andra i mars båda hade gått ner 40-50 kg på knappt ett år.

Den ena kör en viktblogg http://minviktresa.bloggie.se/och har lagt tu bilder på sig själv och hon är så snygg. Jag träffade henne då hon var typ 16 och nu efter viktraset ser hon ut som då trots att hon fått två barn.
Den andra har några kilon kvar.

Har börjat att dricka näringsdrycker på dagarna och äter med familjen på kvällarna.

tisdag 11 januari 2011

Telefonsamtal

Ringde till Salgrenska och frågade vad det är jag kommer att kallas till.
Jo jag kommer att kallas till ett informations möte sa de. Vaddå för möte undrade jag. jo ett möte där de berättar om vad operationen innebär och andra praktiska saker. Men sa jag Jag har redan varit på ett sådant möte. inte hos er men på Carlanderska. Menar du att jag skall vänta två månader på att få gå på ett informationsmöte jag redan varit på.
Nej det tyckte de inte skulle behövas utan jag fick kontakata en annan. Men henne kunde jag diskutera var och när jag skulle kunna opereras.

Jag ringde och fick veta att det var ett års kö.
Då talade jag om att jag ville åberopa fria vårdvalet eller vårdgarantin som det så fint heter sa jag.
Visste det gick bra.
Jag slussades vidare till ännu en person som lovade mig en betalningsförbindelse. DVS de betalar för operationen vart jag än väljer att göra den (inom Svergie tror jag) eftersom de inte kan ge mig vård inom tre månader.

Jag ringde Carlanderska och talade om att jag kommer att få en betalningsförbindelse så de satte upp mig på listan omedelbart.
Då är det bara att vänta.

måndag 10 januari 2011

Informationsmöte

Idag var jag i Göteborg. Det var ett inforamtionsmöte på Carlanderska. De bekräftade vad jag alltid sagt. Det kanske går att gå ner i vikt men det är väldigt svårt att stanna där.
Att man för varje gång man lyckas banta ofta går upp det man gått ner och sedan upp lite till vilket resulterar i att man slutar högre än man vägde från början.
Fy vad jag är trött på det. Nu får det vara bra. Nu har jag bestämt mig. Här blir det operation.

onsdag 5 januari 2011

Bekräftelse

Fick idag ett brev att de bekräftat min egen remiss.
Jag kommer att kallas för undersökning inom 2 månader.
Var in på Carlanderskas hemsida och fyllde i mina uppgifter.
Skrev att jag ville att de skulle kontakta mig. Hade ett BMI på 40,25