Ett kilo till

Livet har mer eller mindre återgått till det normala.
Jag tänker inte så mycket på att jag är opererad. Jag äter vad jag känner för och har lust med. Det enda jag saknar är cider. Kall porlande päroncider. Men si´det går inte. Då bubblar det över i magen.

Har varit på konferens. På restaurangen beställde jag barnportioner. De tittde på mig men jag behövde inte visa kortet.
Man får ett kort ifrån sjukhuset där det står att man är opererd och bara klarar små portioner. Det gör att man kan /får köpa barnportion istället för vuxen.
Jag tror att det är vanligare nu så det har som sagt inte efterfrågats en enda gång än. Kunden har ju alltid rätt, även till barnportion om de så vill.
Vet att man förrut på vissa ställen hade åsikten att en del beställde barnportioner och sedan åt massa av sallad eller annat bara för att komma undan billigare.

Då jag kom hem kunde jag ju inte låta bli att ställa mig på vågen och jovisst 86,5 - ett kilo till.
Jag började ju på 99,5. Det känns som en evighet sedan.

På måndag skall jag på återbesök. Två månaders kontroll.
Skall bli kul att höra vad de säger.