I natt vaknade jag av att jag var våt på magen. Jag tålde tydligen inte den vita kirurgteipen som jag satt på för att försöka dra ihop ärren med och hade fått stora vattenflåsor under som plötsligt spruckit. Hela t-tröjan jag hade på mig var våt. Fick ta bort all teip och försöka somna om.
Till frukost åt vi mannagrynsgröt men fick lägga mig lite efter. Tyckte vare sig jag åt för mycket eller för fort.
Sedan blev vi bjudna på förmiddags fika hos farfar. Våfflor. Jag försökte försiktigt med en. Jag åt väldigt sakta men kände att det var rätt mycket fett i den.
Det gick en stund sedan kom kallsvetten, sedan hjärtklappning. Sedan började jag må illa.
Jag for hem. Först lade jag mig men det hjälpte inte utan det var bara in på toa och "ulka". Jag höll på tills jag fick näsblod.
Lade mig men det gick inte över. In på toa igen och "ulka" igen sedan kom magen igång. Diare så jag har nog aldrig varit med om att något gått så fort genom magen.
Enda fördelen är att man kan sitta på toa och "ulka" i en mugg för det kommer ju inget så en mugg räcker.
Det kommer att ta lång tid innan jag vågar mig på våfflor igen.
Att det skall vara så svårt.
Har fortfaraden svårt att få i mig vad jag behöver både då det gäller mat och dryck. Maten smakar inget och inte är jag hungrig heller. Jag mår ofta illa så fort jag ätit. Dricker jag för dåligt kommer njurstensanfallet som ett brev på posten. Tandköttet blöder varenda gång jag borstar tänderna och att jag fick näsblod är väl järnbrist så jag får väl lösa ut järntabletterna.
Som sagt ingen skall säga att det är lätt eller smidigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar